Vad gör vi om krisen kommer till Bjännberg?

Om det blir ett långvarigt strömavbrott eller någon annan allvarlig störning i samhället måste vi alla ha en hemberedskap. Det betyder att vi behöver kunna tillgodose oss grundläggande behov som vatten, mat och värme när samhällets normala service och tjänster inte fungerar som vanligt.

Vi behöver också kunna kommunicera med varandra och få information från media och myndigheter vid en kris. Med rätt förberedelser kan vi gemensamt klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som har hänt. 

Vad gör vi i Byn?

Som en del i vårt projekt "Hälsa, säkerhet och gemenskap i Bjännberg" vilket startades under december månad 2021 inom Bygdegårdsföreningens ramar så landar "om krisen kommer" inom begreppet säkerhet i vårt projekt. Vi skall genom information, förberedelser, rutiner och förtänksamhet vara väl förberedda vid exempelvis ett längre strömavbrott. Detta skall genom löpande mynna ut i lösningar runt frågor som:

  • Hur kan vi var och en själva förbereda oss själva och vårt eget hushåll?
    (Exempel: Mat för en vecka per person, Spritkök, Värmeljus, Kläder)
  • Hur kan vi förbereda bygdegården att att bli en sambandscentral eller en trygghetspunkt i byn om och när det behöver upprättas?
    (Exempel: Vi kan skapa en krisberedskapslåda som finns i bygdegården, med sjukvårdsmaterial, kommunikationsradio, basmat, viktiga kontaktuppgifter nedskrivna, samt kartor.)
  • Hur organiserar vi oss och vid vilken given tidpunkt startar detta?
    (Exempel: Efter ett dygns elbortfall finns någon på plats och öppnar upp bygdegården som samlings och kommunikationsplats)
  • Vilka resurser finns inom byn?
    (Exempel: Fordon, Vatten, Drivmedel, Elverk, Batterier, Kommunikationsutrustning osv.)
  • Hur kan vi gemensamt nyttja våra resurser och hjälpa varandra?
    (Exempel: Genom en förtänksam plan hjälpa, fördela och samverka)
  • Hur kan vi tillsammans hjälpa och ge extra trygghet till barn och äldre i byn?
    (Exempel: Besöka, Aktivera, Hämta upp, Skapa social gemenskap exempelvis med Bygdegården som samlingspunkt)
  • Var och när kan vi samlas/träffas om vi behöver?
    (Exempel: I bygdegården senast ett dygn efter  strömbortfall)
  • Hur kommunicerar vi med varandra och andra?
    (Exempel: Mobiltelefoner så länge de fungerar, därefter Jaktradio inom byn, Kortvågs- och VHF-radio genom tal och digital kommunikation över längre avstånd) 
  • Hur får vi information från media och myndigheter?
    (Exempel: Batteridrivna radiomottagare)

Denna sida kommer löpande att utvecklas till den "geniala planen".  Här skall du kunna hitta nyttig information om möjliga lösningar runt ovan nämnda frågor och övriga uppgifter gällande vår strävan att klara gemensamma påfrestningar i Bjännberg.

Härunder kan du klicka fram två bra checklistor från MSB och från Livsmedelsverket.

Om krisen eller kriget kommer
Livsmedel vid kris

Hur skulle du själv reagera och göra om din vardag vändes upp och ner?

En kris kan göra att samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det finns mycket som kan hända. Till exempel transportstörningar, översvämningar, skogsbränder, it-attacker, terrorangrepp och militära konflikter. Vårt samhälle är sårbart, inte minst för att vi behöver el till väldigt mycket. El kan slås ut av allt ovanstående. Efter bara en kort tid kan vardagen bli besvärlig:

  • Värmen försvinner.
  • Det blir svårt att laga och förvara mat.
  • Mat och andra varor kan ta slut i affärerna.
  • Det kommer inget vatten i kranen eller toaletten.
  • Det går inte att tanka.
  • Betalkort och bankomater fungerar inte.
  • Mobilnät och internet fungerar inte.
  • Kollektivtrafik och andra transporter står stilla.
  • Det blir svårt att få tag i läkemedel och medicinsk utrustning.

Det går knappt att föreställa sig mörka städer och vägar, utkylda bostäder, mat som förstörs, långa köer och stora problem med att få information om vad som händer. Om du ägnar några minuter till att fundera över hur ett längre elavbrott skulle påverka just dig och din omgivning har du redan skaffat en mental beredskap.

Att bli orolig om något händer är inget konstigt. Det viktiga är att kunna hantera oron och att hjälpas åt. Medmänsklighet och samarbete är avgörande under en kris.

Hur kan bygdegårdarnas vara en resurs vid kris:

  • Agera möteslokal
  • Tillhandahålla mat och rum för återhämtning
  • Vid elavbrott öppna upp för tillgång till kök, värme och vatten
  • En resurs för samordning av viktiga initiativ för att skydda riskgrupper, till exempel om människor behöver isoleras
  • Agera stöd om/när fältsjukhus och liknande behöver upprättas
  • Lagerlokal för levererade insatsmateriel, sjukvårds- och skyddsmateriel
  • Samordning av inköp och leverans av mat
  • Mobilisering av frivilliga
  • Lokal kännedom som kan bidra till räddningsarbete
  • Bidra till att korrekt kriskommunikation når ut till människor i området

Hur kan bygdegårdarna bidra till förebyggande krishantering:

  • Vi kan kontakta kommunen, vår lokala Röda Korset-krets, LRF, samt andra lokala aktörer och skapa en lokal beredskapsplan för hur vi kan agera vid olika typer av kriser lokalt.
  • Vi kan arrangera studiecirklar eller kurser i Hjärt- och lungräddning, krisstöd, krisberedskap för att få en bättre och övergripande kunskap att hantera krissituationer.
  • Vi kan skapa en krisberedskapslåda som finns i bygdegården, med exempelvis sjukvårdsmaterial, kommunikationsradio, basmat, viktiga kontaktuppgifter nedskrivna, samt kartor.
  • Vi skall ha en hjärtstartare i anslutning till bygdegården.

Hur kan bygdegården vara en resurs efter en kris:

Ansvar för en rådande kris hanteras av ansvarig samhällsinstans. När krisen är över, avtar samhällsinsatserna. Bygdegårdsföreningens roll med att stötta lokalsamhället och att hantera det som kan uppstå som följd, blir än mer viktig. Visa omtanke, bjud in till samtal och gemenskapsträffar - arbeta tillsammans för en välmående bygd.

Samarbete

Vid kris är lokalsamhället/byn med dess boende den första aktören att hantera situationen, innan samhället tar vid. Bygdegården finns på orten där sällan kommersiella eller offentliga lokaler finns att tillgå då en sambandscentral eller en trygghetspunkt behöver upprättas. Bygdegårdarnas Riksförbund arbetar aktivt för att Sveriges krisberedskapsarbete inkluderar bygdegårdarna i lokala, regionala och nationella krisberedskapsplaner.

Övriga organisationer i föreningslivet som arbetar med insatser under kriser och skulle kunna behöva tillgång till vår Bygdegård är exempelvis Röda Korset och Missing People. Bygdegårdarden är även en viktig resurs i exempelvis utbildning inom krisberedskap, och kan bidra till att fler utbildas på landsbygden, där sårbarheten ofta är som störst.

Vi uppmuntrar också aktörer knutna till krisberedskap att ta kontakt, inleda samverkan och inkludera alla tillgängliga bygdegårdar i ert strategiska arbete för att stärka beredskapen. Tillsammans kan vi stärka den lokala krisberedskapen!