Hyr bygdegården av oss

Hos oss hittar du lämpliga utrymmen för ditt styrelsemöte, din kurs/studiecirkel, släktträff, födelsedagsfest eller ett bröllop. Eller varför inte bara landa här i lugn och ro, ha en trevlig kväll med dina vänner och spela lite biljard eller pingis. Andra trevliga sociala aktiviteter kan vara efter work med arbetskamraterna, anordna en vinprovning eller en tjej/kill/hen-kväll där ni lagar en god middag tillsammans.

Vår möteslokal med scen och kök på entréplan har plats att duka upp för ett 50-tal sittande matgäster. Köket erbjuder generös yta och är utrustat med kaffebryggare, mikrovågsugn, spis med häll och ugn, diskmaskin och kylskåp.

I foajén direkt innanför bygnadens entré finns finns även en för rullstolsburna anpassad WC.

På övre plan finns ett sällskapsrum med ett litet pentry och en bar-öppning in till sällskapsrummet. Sällskapsrummet är lämpligt för upp till ett tiotal personer. Där finns även tv med möjlighet att via vår Chromecast visa program, bilder eller filmer från egen telefon.

Möteslokalen med scen på entréplan

Köket på entréplan

Övre plan med sällskapsrum och pentry samt aktivitetsutrymme

Historik om Bygdegården, den gamla skolan i Bjännberg

Redan 1879 hade byn sin första skola. Lärare var Olle Strand, som med sin fru Bernadina höll skola hos Jan Petters, ett hus som stod snett till höger bakom där Bygdegården står idag vilket senare flyttades till en plats mellan Iris Nilsson och Göran Johanssons på "Ryggärdan".

Undervisningen varade då ungefär sex veckor per år. Läraren flyttade sedan vidare med sin skola till Bäcken, Hörnefors och andra byar i närheten

1897 blev skolan en "Flyttande, mindre folkskola" med vårterminen i Bjännberg och höstterminen i Häggnäs. Lärarinnorna var då Tilda Dalén och Matilda Johansson.

1904 byggdes det "nya" skolhuset i Bjännberg (nuvarande Bygdegården) av Bjännbergsborna själva som gjorde dagsverken vid bygget. Huset var från början i ett plan med skolsal och lärarbostad.

1930 byggdes en övervåning till skolan som i början hyrdes ut till Fanny och Hilding Grenborg. Senare hyresgäster var Märta och Selfrid Olofsson, Iris och Gustav Nilsson, Berit och Gudmund Borch.

Lärare i byn genom åren förutom tidigare nämnda var Lina Andersson, Nanny Åström, Tekla Svensson, Ida Forsberg och Fanny Grenborg.

Lärarinnan Tekla Svensson ansågs vara en svagsint dam. Hon såg Lotusgubbar överallt, bytte kläder flera gånger per dag och hon slog ofta skolbarnen. Inte förrän den dagen då hon försökte kyssa prästen Sundelin, förstod man att hon var psykiskt sjuk och fick därmed sluta sin tjänst.

Under kortare perioder tjänstgjorde även Augusta Eriksson, Bengt Umelius och Gerda Forsberg i Bjännbergs skola.

Det var intagning till skolan vart annat år. Ena året hade man klass 1, 3 och 5. Nästa år hade skolan klasserna 2, 4 och 6.

Skolan var 6-årig med en fortsättningsskola på 6 veckor.

En dag i skolan började vid 9-tiden. Två ordningsmän började tidigare med att hämta ved och elda i kaminen. När läraren ringt in till skolstart började man med morgonbön. Barnen satt i skolbänkar där sittplats och skrivplats satt ihop. Läraren hade sin plats vid katedern på en upphöjd avsats. Där fanns även svarta tavlan, kortställ och orgel. Fotogenlampor hängde i taket fram tills byn fick elbelysning 1925.

Barnen skrev och räknade med griffel på en tavla och suddade med en svamp.

1927 började man arbeta på papper med blyertspenna. Penna med stift, som doppades i bläck, fick bara de äldre eleverna använda vid s.k. välskrivning.

Ämnen på schemat var svenska med läsning, välskrivning, rättstavning och uppsatsskrivning. Även naturlära, historia, bibelns historia, katekesen och psalmverser, räkning, teckning och sång arbetade man med. Gymnastik övades i skolsalen.

Barnen hade matsäck med sig. De som bodde nära skolan gick hem och åt.

Skoldagen slutade klockan 14 och på lördag klockan 12.

På rasterna lekte barnen ute. En lek hette "Klottra". Två lag hade var sin uppställning vedträn. Sedan försökte man kasta ikull motståndarnas uppställning med ett annat vedträ.

Man spelade även kula. Vintertid var det snölekar. Man byggde fästningar och hade snöbollskrig, eller åkte skidor i 'åbacken'.

Föräldrarna fick köpa skolmaterial, pennor, skrivböcker och läroböcker till sina barn. Många lånade av äldre syskon.

Barnen kunde låna böcker från boklådor från skolbiblioteket.

1950 upphörde skolan och byns barn fick börja åka skolbuss till skolan i Hörnefors. 

1958 fick EFS löpa skolbyggnaden för 500:- av Hörnefors kommun och genomgick därefter en större renovering.

1992 köpte Bygdegårdsföreningen byggnaden för 1:- av EFS-föreningen."