Bjenberg eller Bjännberg?

Den första delen av byns namn betyder "björn". År 1666 stavades namnet Biörnberga, 1699 stavades det Biänbergh, enligt Lantmäteriets utredning. Ja vad är rätt egentligen? Byns ortsnamn betyder BJÖRNBERG och det har nog alla varit eniga om.

Historien om hur namnet har stavats är lång och invecklad. Stavningen med e- börjar uppträda senast på 1780-talet och blir helt dominerande på 1800-talet, enligt Riksantikvarieämbetets yttrande. Vid storskiftet 1813 var stavningen Bienberg, vid laga skifte 1887 var stavningen Bjenberg. Även på Generalstabskartan från 1923 stavades namnet Bjenberg. I postortsförteckningen 1909 stavades det Bjänberg och så stavades det i Svensk ortförteckning fram till 1952. I utgåvorna 1960-1980 var stavningen däremot Bjenberg. På generalstabskartan från 1950 var namnet Bjännberg.

1959 ändrades namnet i jordregistret från Bjenberg till Bjännberg. Svenska ortnamnskommissionen hade utrett frågan och utgick från upptecknade uttal. På ekonomiska kartan har byns namn stavats Bjännberg sedan 1960.

Institutet för språk och fornminnen skriver i sitt yttrande att det finns uppteckningar både av uttal med e- och med ä-. Men enligt institutet borde en stavning som motsvarar uttalet i Hörnefors snarare vara "bjärn".

Beslutet att ändra från Bjenberg till Bjännberg godkändes av Kungl. Lantmäteristyrelsen 1959, men det dröjde innan det blev känt bland allmänheten och så småningom bytte också Posten till Bjännberg samt att Umeå kommun fastställde den nya stavningen 1991 i samband med att det digitala fastighetsregistret skulle tas i bruk.

Byborna visste inte om det förrän de började byta vägskyltarna och det var på 1990-talet har Nils Häggström berättat.  Nils var under en mandatperiod i början av 1990-talet kommunstyrelsens ordförande i Umeå och är en av dem som engagerat sig mest i namnfrågan för byn. Han äger släktens jordbruksfastighet i byn som han hävdar alltid kallats Bjenberg.

Bjenbergs byamän har alltid stavat och stavar fortfarande namnet på det gamla sättet. 

Man begärde en ändring hos Lantmäteriet för att få tillbaka den gamla stavningen men fick inget gehör där. Namnet ska fortfarande stavas Bjännberg. Lantmäteriet ansåg visserligen att den stora mängden fastighetsägare som stod bakom kravet kan ses som "ett starkt skäl att ändra ett annars hävdvunnet och officiellt beslutat namn", men att det finns andra skäl som talar emot:

Bestämmelserna i kulturmiljölagen om god ortnamnssed är inte avsedd att stödja "ett föråldrat sätt att skriva ortnamn". Dessutom skulle ett ändring kunna få stor påverkan på nationell nivå. Det finns 130 namn som innehåller "bjänn" på allmänna kartor, varav 70 i Västerbotten. Om Bjännberg får ändra går det inte att neka andra som också kanske vill ändra. Lantmäteriet ser en risk att det på sikt urholkar "de fastställda namnformerna".

Byamännen överklagade då detta till förvaltningsrätten, men inte heller där fick de rätt.

I sitt beslut menar rätten att det måste anses olämpligt att namnet i officiella sammanhang stavas på ett annat sätt än "gemene bruk på orten". Men det skälet väger ändå inte lika tungt som skälet att bevara nuvarande stavning, nämligen att det nuvarande namnet finns på de allmänna kartorna och i fastighetsregistret sedan 60 år tillbaka.

Byamännen överklagade därefter beslutet till kammarrätten, men där fick de inte det prövningstillstånd som krävs.